Angel

Snart börjar sista terminen för mig på Mittuniversitetet i Sudsvall. Just nu känns det ganska avlägset och långt bort. Men jag vet att tiden kommer att rasa iväg och snart står vi där med våra examensbevis i handen. Den dagen kommer jag att vara lycklig! 15 års slit i skolan har äntligen tagit slut!

Just nu är det Posten för hela slanten. Jag och A äter, andas, sover och pratar Posten. Dessutom har jag skrivit om dem i en uppgift som jag haft på en annan kurs. Tror Posten står mig upp i halsen snart...

Mamma ringde i går och frågade hur det var med mig. Om jag fortfarande levde. Hon hade inte hört av mig på länge och jag tror inte jag har pratat med henne sedan min födelsedag. Illa. Jag sa som det var, att Posten äter upp mig.Hon kände inte igen mig sa hon och tyckte att positiva Angel var borta. Bara för en stund svarade jag. Så fort uppsatsen är tryckt nästa vecka kan jag börja andas ut och börja leva igen. Pappa ringde en halvtimme senare och undrade samma sak. Tror de märkte att jag inte är mig lik just nu.

Nu är det dags att hoppa i säng. Tänkte lägga mig och läsa i min födelsedagsbok som jag fick från A och vänta på att Gugge ska komma hem från träningen.

Usch, det har blivit alldeles för många sena nätter nu. Och tidiga mornar. Jag längtar tills på söndag. Då ska jag sova tills jag vaknar. Utan väckarklocka.

Natti natt.
.Angel